Friskt vatten är en livsnödvändighet. Det tillhandahåller en rad ekosystemtjänster (t.ex. fiske och rekreation) och utgör vårt allra viktigaste livsmedel. I EU:s vattendirektiv ställs det krav på att alla medlemsländer ska skydda och vårda sitt vatten så att det fortsätter vara bra eller blir bättre. Åland som är en självstyrd del av Finland utgör ett eget avrinningsdistrikt. Därför måste vi på Åland liksom andra medlemsländer arbeta långsiktigt för att förbättra och/eller bibehålla en god vattenkvalitet samt skriva åtgärdsprogram och förvaltningsplaner för våra vatten.
Landskapsregeringen har tagit fram ett vattenåtgärdsprogram och en förvaltningsplan som fastställdes den 10 december 2009 enligt vattenlagen för Åland och i enlighet med EU:s vattendirektiv.
I åtgärdsprogrammet behandlas kustvattnen samt yt- och grundvatten för landskapet Åland. Åtgärdsprogrammet ska ses som ett strategiskt planeringsverktyg. Det är ett medel för att försöka uppnå målet – en god vattenkvalitet för de åländska vattnen senast 2015, eller vid den senare tidpunkt som fastställs i programmet.
Gamla miljöskulder lever kvar som en belastning eller förändring av vattenmiljöerna som gör det svårt att uppnå en god ekologisk och kemisk status. Åland begär därför undantag från måldatumet 2015 i många av vattenförekomsterna, eftersom områdena har varit starkt påverkade av mänsklig verksamhet under lång tid, både lokalt, regionalt och från övriga länder. Näringsämnen har lagrats upp i sedimenten och det kommer att tid att innan ämnena har omsatts i de kretslopp som de ingår i. Dessutom kan de insatser som krävs för att återställa en god vattenkvalitet vara orimligt höga och en måluppfyllelse till 2015 är därför omöjlig att uppnå.
Åtgärderna i programmet består dels av s.k. grundläggande åtgärder och dels av s.k. kompletterande åtgärder. De grundläggande åtgärderna beskriver i huvudsak hur Åland uppfyller ett antal EU-direktiv genom sin lagstiftning. En mycket viktig grundläggande åtgärd är t.ex. att förstärka dricksvattenskyddet. När inte de grundläggande åtgärderna räcker till för att uppnå en god vattenkvalitet ska kompletterande åtgärder tillgripas. Ekonomiska styrmedel är ett exempel på en kompletterande åtgärd. Åtgärdsprogrammet består av en kombination av både grundläggande och kompletterande åtgärder.
Förvaltningsplanen som har tagits fram utgör en sammanfattning av den information som ställts samman inom avrinningsdistriktet.
Åtgärdsprogrammet och förvaltningsplanen har tagits fram efter samråd med såväl allmänheten som med olika intresseorganisationer.
På denna sida presenteras olika dokument som är kopplade till vattendirektivet och vattenvård. Det finns ett utdrag av åtgärdsprogrammet med information om kvalitén på de åländska vattnen och med de konkreta åtgärder som ska genomföras fram till år 2015.
| ÅTGÄRDSPROGRAM OCH FÖRVALTNINGSPLANER |
På grund av dokumentens storlek har de delats upp i två olika delar.
Åtgärdsprogrammet, del 1, innehåller i princip alla grundläggande fakta om belastningskällor och vattnens tillstånd, medan del 2 innehållar miljömålen, ett förslag på konsekvensbedömda åtgärdsförslag och en sammanfattning av de åtgärder som ska prioriteras under förvaltningscykeln.
Förvaltningsplanen är uppdelad så att i del 1 finns kapitel 1-4 och i del 2 finns kapitel 5-11. Förvaltningsplanen följer indelningen i vattendirektivets bilaga VII:
1. Beskrivning av karaktäristika med kartläggning av yt- och grundvatten.
2. Beskrivning av påverkan och effekter.
3. Beskrivning av skyddade områden.
4. Beskrivning av övervakning.
5. Beskrivning av miljömål.
6. Ekonomisk analys.
7. Åtgärdsprogram.
8. Detaljerade program och förvaltningsplaner.
9. Information, samråd och kommunikation.
10. Behöriga myndigheter.
11. Kontaktpunkter och förfaranden.
Landskapsregeringens syfte med att upprätta föreskrifter för vattenskyddsområden är att riskfyllda verksamheter och åtgärder regleras så att vattnet nu och i framtiden kan användas för dricksvattenändamål, samtidigt som både EU:s och vår egen lagstiftnings målsättningar för ett bra vattenskydd uppnås.
När ett vattenskyddsområde med tillhörande föreskrifter fastställs:
-
stärks skyddet för dricksvattenförekomsten
-
tydliggörs vattenförekomstens och täktens betydelse
-
tydliggörs vattenförekomsten genom att den anges i olika fysiska planer, vilket underlättar framtida planering av områden
-
tydliggörs vad som gäller utifrån miljölagstiftningen för verksamhetsutövare och andra inom området så att vattenförekomsten får ett tillräckligt skydd.
Ett förslag till
föreskrifter har tagits fram liksom
faktablad. Detta gäller både för ytvatten- och
grundvatten. En
konsekvensbedömning för föreskrifterna har också tagits fram. I den framgår gällande lagstiftning och på vilket sätt en föreskrift kan gå utöver det som redan gäller. För vissa verksamheter kan tex tillstånd och dispens behövas enligt vattenlagens 5 kapitel, paragraf 3.
Aktuella ytvattentäkter: Toböle, Lavsböle, Oppsjön och Borgsjön. Föreskrifter och avgränsningar för redan befintliga vattenskyddsområden runt Markusbölefjärden, Långsjön och Dalkarby träsk behöver uppdateras.
Akuella grundvattentäkter (brunnar) är de som finns på Brändö, Kumlinge, Sottunga samt Storby vatten och Vestergeta vatten.
Även andra dricksvattenkällor kan komma ifråga i förlängningen.
Arbete med att upprätta nya vattenskyddsområden pågår på Åland. Toböle träsk och Lavsböle träsk är på gång under 2011.
ÖVRIGT INFORMATIONSMATERIAL
