NÄRINGSLIVET PÅ ÅLAND

Åland är ett litet samhälle med öppen ekonomi, beroende av utbyte av varor och tjänster med omgivande regioner. Ålands läge mellan två expansiva ekonomiska centra, södra Finland och Stockholmsområdet, ger många fördelar men gör också den åländska ekonomin sårbar. Det finns två stora marknadsområden på nära avstånd till nytta inte minst för sjöfarten.

Åland har många företag och en lång tradition av entreprenörskap. Det finns ca 2.600 företag varav cirka 700 är jordbruksföretag. Ett tjugotal har mer än 50 anställda, där färjrederier, banker och försäkringsbolag dominerar. Av de åländska företagen har ca 90 procent mindre än 10 anställda, många är enmansföretag.

Sjöfart och turism
Den åländska ekonomin är starkt präglad av tjänste- och servicenäringarna. Sjösektorns dominans är påtaglig då denna ensam står för cirka 40 procent av Ålands totala BNP. Den kapitalintensiva sjöfarten bidrar till att BNP per person på Åland är hög, medan inkomstnivån i landskapet inte överstiger genomsnittet för hela Finland. Den åländska sjöfarten erbjuder flera arbetsplatser än vad den åländska arbetskraften kan fylla – många personer bosatta i Finland och Sverige arbetar på åländska fartyg.

Färjtrafiken har varit förutsättningen för turismens starka expansion. Antalet inresande till Åland har under de senaste åren legat kring 1,8 miljoner personer – de flesta kommer över dagen och cirka 540.000 övernattningar registreras varje år. På hotell och gästhem finns ca 2.600 bäddplatser och dessutom finns över 2.000 uthyrningsstugor. Sommartid kommer många gäster i egna segel- och motorbåtar och kan då förtöja i någon av de nära 20 åländska gästhamnarna.

Industri
Den åländska industrin är liten jämfört med regionerna i vår närhet, men viktig ur exportsynpunkt. Eftersom industrin till stor del vidareförädlar jordbruksprodukter och fisk är den indirekta sysselsättningseffekten av stor betydelse. En mycket intressant och internationell plastindustri har även vuxit fram. Vidare finns på Åland metall- och verkstadsindustri, snickerier, tryckerier och elektronikindustri.

Primärnäringarna
Primärnäringarna jordbruk och fiske är trots sin relativt blygsamma ekonomiska avkastning fortfarande betydelsefulla för glesbygden och skärgården samt som råvaruproducenter för den viktiga livsmedelsindustrin. Små arealer i kombination med gynnsamt klimat har lett till att det åländska jordbruket inriktats på specialgrödor som lök, kinakål, sockerbetor, potatis och äppel.

Låg arbetslöshet
Sysselsättningssituationen på Åland har varit mycket god sedan lågkonjunkturen i mitten av 90-talet. En förklaring till den goda sysselsättningssituationen är Ålands utmärkta geografiska läge. Närheten till Stockholms- och Helsingforsregionen har gjort det möjligt för framför allt ungdomar att hitta jobb och utbildningsplatser också vid lågkonjunktur på hemmaplan.

Med dagens öppna arbetslöshet på 1,8 procent är arbetslösheten ett litet problem på Åland. Ett långsiktigt behov av personal inom hälso- och sjukvårdssektorn samt pedagogiska sektorn är ett problem som Åland delar med resten av Norden. Den stora mängd turister som sommartid besöker Åland medför att servicenäringarna under högsäsong är beroende av säsongsarbetskraft från andra orter.

Sjöfarten har under modern tid varit den dominerande näringen på Åland och den har i allra högsta grad bidragit till dagens välstånd. De förändringar som den åländska sjöfartsbranschen står inför gör att det finns en klar hotbild på den åländska arbetsmarknaden.