VÅRA FISKARTER

Fisk kan delas in enligt två olika ursprung, sötvattensarter och marina arter. Sötvattensarterna lever i sjöar och floder i vatten med låg salthalt (<1 PSU). Marina arter förekommer i världshaven och lever i vatten med hög salthalt (20–35 PSU). Dessutom finns vandringsarter, som har en livscykel, där förökning och uppväxt sker i olika av de ovan nämnda ursprungsmiljöerna.

Östersjön är ett brackvattenhav, där salthalten minskar från sydväst till nordost. Salthalten i Kattegatt i sydväst är ca 20 PSU och i Bottenviken i nordväst 1-2 PSU. Salthalten vid Åland ligger vid 5–6 PSU. Östersjön är också ett ungt hav, endast ca 10 000 år gammalt, vilket innebär att evolutionen ännu inte har utvecklat fiskarter som genetiskt sett kan betraktas som brackvattenarter. Men ett antal fiskarter, både sötvattensarter och marina arter, har anpassat sig till förhållandena i brackvatten.

Ca 60 fiskarter har påträffats eller kan anses förekomma vid Åland. Se nedan hela listan. Av dem är 21 stycken sötvattensarter, 28 stycken marina arter och 8 stycken vandringsarter. Därtill kommer 3 stycken införda eller invandrade arter. Antalet arter kommer troligen att utökas med tiden. En för Östersjön ny art, svartmunnad smörbult har år 2011 påträffats vid Mariehamn. Silverruda är en annan ny art för Östersjön, som har påträffats i våra närområden och kan när som helst fångas i landskapet. Arter, som kan anses vara allmänt förekommande vid Åland är 35 stycken, 10 stycken är sådana som påträffas regelbundet men inte kan anses talrika och 17 stycken är sådana som påträffas sällsynt eller vars förekomst är osäker.
 
Av dessa 60 arter är det endast 6 stycken som har stor kommersiell betydelse för yrkesfisket på Åland, abborre, gädda, gös, lax, sik och strömming. Dessutom har 8 arter mindre kommersiell betydelse för yrkesfisket, braxen, flundra, havsöring, lake, piggvar, vildfångad regnbåge, torsk och vassbuk.
 
 
Tabell över fiskarter på Åland, sorterade enligt ursprung. Färgerna anger;
      • allmänt förekommande;
      • påträffas regelbundet men kan inte anses talrik
      • påträffas sällsynt eller vars förekomst är osäker

Sötvattens arter Marina arter Vandringsarter
Abborre
Flundra (skrubbskädda)
Havsöring
Braxen Hornsimpa
Björkna Blåtobis Nors
Elritsa Lerstubb Sik
Gers Mindre havsnål Ål
Gädda Piggvar Flodnejonöga
Gös Sandstubb Skärkniv
Id Storspigg
Lake Strömming Stör
Löja Svart smörbult
 
Mört Tånglake
Införda eller invandrade arter
Sarv Tångsnälla (kantnål) Regnbåge
Småspigg Tobiskung
Ruda Torsk
Stensimpa Tångspigg
Sutare Vassbuk (skarpsill) Arter på kommande
Faren Näbbgädda Silverruda
Färna Oxsimpa
Harr Rötsimpa
Stäm Sjurygg
Vimba Ansjovis
Makrill
Ringbuk
Rödspätta
Sjustrålig smörbult
Skäggsimpa
Spetsstjärtat långebarn
Tejstefisk

Ovanliga fiskar
Fiskeribyrån är mycket intresserad av fynd av ovanliga, udda och stora fiskar och krabbor. Vi uppmanar därför alla som fångar något ovanligt att spara fisken/krabban, antingen levande eller i frys, och kontakta fiskeribyrån. Bl.a. hör alla de arter som påträffas sällsynt eller vars förekomst är osäker i listan ovan till dem som vi gärna vill ha information om.
 
påverkar fiskbeståndens storlek och fiskars beteende. Här finns mera information och mätresultat och hur de påverkar fiskbestånd och olika arter.
 
utförs årligen och här finns mera information om dessa.
 
Indikatorer på samhällsnivå används för att beskriva statusen för ett fisksamhälle. Indikatorerna beräknas på basen av provfiskeresultat.
 
För mer allmän information om fisk som förekommer i Norden rekommenderas följande länkar;