Jämställdhet handlar om förhållandet kvinnor och män.
Jämlikhet däremot avser alla människors lika värde oavsett till exempel kön, etnicitet, religion, sexuell läggning eller socioekonomisk tillhörighet. Jämlikhet hör ihop med mänskliga rättigheter och det demokratiska rättssystemet.Jämlikhetsbegreppet innefattar såväl individer som grupper. Allmän och lika rösträtt kan ses som det viktigaste uttrycket för jämlikhet.
däremot avser alla människors lika värde oavsett till exempel kön, etnicitet, religion, sexuell läggning eller socioekonomisk tillhörighet. Jämlikhet hör ihop med mänskliga rättigheter och det demokratiska rättssystemet.Jämlikhetsbegreppet innefattar såväl individer som grupper. Allmän och lika rösträtt kan ses som det viktigaste uttrycket för jämlikhet.
Jämställdhet är en fråga som handlar om en majoritet, eftersom funktionshind er, etnicitet, ålder, religion med mera alltid rör kvinnor och män.
Jämställdhet beskrivs i Nationalencyklopedin som ett tillstånd som kan anses råda antingen när kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter eller först då kvinnor och män har samma ställning och inflytande i samhället.
Jämställdhet är ett mål och kan definieras som att kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv i ett samhälle fritt från könsrelaterat våld. Jämställdhet mellan kvinnor och män är en av grundförutsättningarna för ett demokratiskt samhälle.
Jämställdhet är ett laddat begrepp och det är alltför lätt hänt att dialog uteblir och konfrontation tar över. Detta kan bland annat relateras till att jämställdhet handlar om fördelningen av makt och inflytande.
Kvinnor och män på Åland skall vara representerade på alla nivåer och områden. Långsiktiga och strategiska beslut, liksom den dagliga verksamhetens kanske mindre beslut, blir mer belysta och bättre förankrade om kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och intressen blir en del av beslutsunderlaget.
Kön
avser det biologiska könet.
Genus
betecknar det "sociala könet" som skapas i en social och kulturell proces där människan formas till flicka eller pojke. Könssocialisationen styrs av vilket samhällssystem/historisk period vi lever i och hur makthierarkier, kulturella attityder med mera tar sig uttryck.
Könsroller
könsrollsteorin är kön förknippat med en roll man mer eller mindre lever med. Könsroller uppfattas som könsstereotypa mallar som respektive kön mer eller mindre tvingas in i. Genus är mer diskursivt än könsroll och i könsrollsteorin har barnet en passivare roll än i socialisationsprocessen.
Genusordning
en teoretisk modell som förklarar ojämställdhet beroende bla på att vi lever i ett samhälle som skiljer på och värderar kvinnligt och manligt (professor Y Hirdman).
Hirdman menar att i alla samhällen har kvinnligt och manligt en relation till varandra, ett oskrivet "genuskontrakt", där vi alla fostras in i vilka normer som gäller för flickor och pojkar. Normer för feminint och maskulint skapar en sorts ordning i samhället, som Hirdman kallar "genusordning" eller "genussystem", som vi alla formas i där just vi befinner oss här och nu. Genusordningen upprätthålls av oss alla och kännetecknas av två principer:
- isärhållande (av kvinnligt och manligt, som inte bör blandas)
- hierarki, mannen som norm
