 |
|
| Kort om Åland i EU 
Ålands och Finlands flaggor utanför Finlands ständiga representation vid Europeiska Unionen i Bryssel. Deltagande Enligt självstyrelselagen skall landskapsregeringen - underrättas om EU-ärenden som bereds vid EU:s institutioner eller statsrådet, då saken har särskild betydelse för Ålands landskapsregering
- delta i formulerandet av Finlands ställningstagande till den del ärendet faller inom landskapets behörighet
- utnämna en kandidat till en av Finlands representanter i EU:s regionkommitté
Ålands landskapsregering skall hålla Ålands lagting underrättat i EU-frågor och tillvarata den åländska befolkningens intressen i EU. Ålands riksdagsledamot har rätt att närvara vid stora utskottets sammanträden i Finlands riksdag, som deltar i beredningen av den nationella politiken i anknytning till medlemskapet i EU. Varje ministerium har utsett en tjänsteman som har speciellt ansvar för EU-ärenden som gäller Åland. Landskapsregeringen har en egen specialrådgivare vid Finlands ständiga representation i Bryssel. Specialrådgivarens främsta uppgift är att informera landskapsregeringen om arbetet vid EU:s institutioner. Särställning Till Finlands och Ålands EU-medlemsavtal hör ett tilläggsprotokoll, det så kallade Ålandsprotokollet. Genom protokollet  Protokoll 2 om Åland
Prioriteringar Åland arbetar huvudsakligen med frågor som hör till Ålands lagstiftningsbehörighet. Det innebär deltagande i beredning av nya rättsakter, genomförande av EG-direktiv och verkställande av gemenskapspolitiken. De huvudsakliga områdena är jordbruk, miljö, energi, fiske, regionala frågor, transport ochstatsstöd (stöd till näringslivet). Därutöver har Åland ett intresse av frågor inom rikets lagstiftningsbehörighet, främst skatter och tullar, handelssjöfartensamt EMU. För år 2011 avser landskapsregeringen att göra nedanstående prioriteringar. Landskapets ställning och inflytande i EU-ärenden: - Beredningen av EU-ärenden i landskapet
- Beredningen av överträdelseärenden i landskapet
- Statligt stöd
- Åländsk representation i Europaparlamentet
- Samarbete med Europaparlamentariker
- Landskapets deltagande i den nationella beredningen av EU-ärenden
- Nationell expert vid kommissionen
- Regionkommittén
Landskapets enskilda prioriteringar: - EU 2020 - En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla
- Beskattningen och skattegränsen
- Strukturfonder och företagsstöd
- Jordbruk
- Kontrollregelverk för den gemensamma fiskeripolitiken
- EU:s gemensamma fiskeripolitik
- Sjöfart
- Översyn av EU:s svaveldirektiv
- Certifiering av timmer och trävaror
- Gränsöverskridande hälso- och sjukvård
- Miljö- och energifrågor
- Jakt på sjöfågel under våren
- Skyddsjakten på storskarv
- Ändring av tobaksdirektivet
- EU-strategin för Östersjöområdet
- EU:s temaår 2011
Mer om landskapsregeringens prioriteringar när det gäller EU-arbetet finns att läsa i det årliga EU-meddelandet: e Vanliga frågor och svar: Varför har EU-flaggan tolv stjärnor?
EU-flaggan var från början en symbol för Europarådet. 1986 blev den också en symbol för Europeiska gemenskapen. Flaggans tolv stjärnor symboliserar inte varje medlemsland, som de gör på USA:s flagga. De tolv stjärnorna har bibliskt ursprung (från Uppenbarelseboken 12:1) och är symbolen för fulländning och enighet. De gula stjärnorna i cirkel mot en blå bakgrund symboliserar de europeiska folkens gemenskap. I den första pelaren är samarbetet överstatligt och medlemsländerna fattar ofta beslut med kvalificerad majoritet. I pelare två finns den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och i pelare tre polisiärt och rättsligt samarbete. Där fattas besluten enhälligt. Begreppet EU infördes när Maastrichtfördraget trädde i kraft 1 november 1993 då samarbetet utökades från att bestå bara av EG till att även omfatta samarbetet i pelare två och tre. I strikt mening är de två sista pelarna EU, men för det mesta menar man allt samarbete i den tredje pelarna när man talar om EU. Rätten att stifta lagar finns bara i den första pelaren. Därför heter det EG-domstolen, eftersom den bara kan döma i ärenden som berör EG/första pelaren. I strikt mening heter det också Europeiska gemenskapens kommission, men vanligaste är att man skriver Europeiska kommissionen. Vad är grönböcker och vitböcker? Grönböcker motsvarar ungefär ett svenskt utredningsbetänkande och utfärdas av kommissionen inom ett politiskt område. Grönböcker används för att presentera nya idéer och åtgärder inom EU och vänder sig i första hand till intresseorganisationer och intresserade individer vilka inbjuds att delta i debatter och samrådsförfarande. Exempel på grönböcker är den om handel med utsläpp för växthusgaser. Vitböcker är dokument som innehåller förslag till gemenskapsåtgärder inom ett specifikt område. De följer ofta en grönbok som utfärdats för att få igång ett samrådsförfarande på europeisk nivå. Medan grönböckerna presenterar en rad idéer som förs fram till offentlig diskussion och debatt, innehåller vitböckerna en rad officiella förslag inom specifika politikområden och bidrar till att utveckla politiken. Vitböcker motsvarar närmast en regeringsproposition. Vitböcker behandlas av ministerrådet innan kommissionen börjar sitt lagstiftningsarbete. I vissa fall blir resultatet av en vitbok ett handlingsprogram för EU på det berörda området. Exempel på vitböcker är den om livsmedelssäkerhet och den om inrättande av den inre marknaden. Vad är skillnaden mellan förordningar och direktiv? Förordningar är de strängaste rättsakterna. De gäller omedelbart för alla medborgare, företag och medlemsländer i EU. Förordningar förekommer främst inom jordbruks-, transport- och konkurrensområdet. Direktiv riktar sig till medlemsländerna och är en slags beställning på nationell lagstiftning. Direktiven anger vilka resultat som skall uppnås och inom vilken tid. Medlemsländerna bestämmer själva hur de ska uppnå resultaten. Både förordningar och direktiv utfärdas av Ministerrådet på förslag av kommissionen. Beslut riktar sig till medlemsländerna, företag eller personer och är bindande. De utfärdas av kommissionen i enskilda ärenden med stöd i generella bestämmelser i direktiv och förordningar. Rekommendationer är uppmaningar från EU-institutionerna och riktar sig oftast till medlemsländerna. De är inte juridiskt bindande. Yttranden är inte heller bindande och anger helt enkelt en institutions ståndpunkt i en fråga.
Hur många länder är med i EU? EU har idag 27 medlemsländer: Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Sverige, Storbritannien, Tyskland och Österrike, Bulgarien, Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern. Vad gör Regionkommittén?
Regionkommittén upprättades genom Fördraget om Europeiska unionen i Maastricht 1991. Den består av 222 medlemmar och lika många suppleanter som utses för en tid på fyra år. Inom kommittén samlas företrädare för lokala eller regionala organ. Här finns politiska nyckelpersoner från hela Europa, bl.a. ordförande för regionala styrelser, borgmästare från större städer och chefer för lokala myndigheter. I enlighet med fördraget skall Regionkommittén höras av rådet och kommissionen i frågor rörande flera områden där regionala intressen är inblandade. Dessa områden innefattar utbildning, ungdomspolitik, kultur, hälsa, transeuropeiska transportnät, telekommunikation och energi, samt sociala och ekonomisk sammanhållning. Regionkommittén kan dessutom lägga fram yttranden på eget initiativ.
|
|
|
|
|
